Sky Sky

alltomfgas

rätar ut dina frågetecken om den nya
f-gasförordningen!

Gå direkt till information för butiksägare.

Vad är då en f-gas? f-gas står för en konstgjord gas som bland annat innehåller fluor. Fluor har kemiskt betäckning F, alltså f-gas! I värmepumpande tekniker så som värmepumpar och kylmaskiner används ett köldmedium. Idag används flera köldmedier som är så kallade f-gaser. När dessa f-gaser släpps ut, eller läcker ut, i atmosfären bidrar de till växthuseffekten på liknande sätt som utsläpp av koldioxid bidrar till växthuseffekten. En skillnad är dock att vissa av f-gaserna är betydligt mycket starkare växthusgaser än koldioxid. Exempelvis ger ett utsläpp på ett kg av köldmediet R404A, ett lika stort bidrag till växthuseffekten som ett utsläpp av 3 922 kg koldioxid. För att minska utsläppen av f-gaserna och därmed minska utsläppet av skadliga växthusgaser har EU kommissionen beslutat att införa f-gasförordningen.

Den nya reviderade förordningen, EU/517/2014, gäller från den 1 januari 2015! Samtidigt gäller de äldre nationella reglerna (såvida de inte motsäger EU/517/2014) fram till dessa har revideras och harmoniserats med den nya förordningen. Detta gör att regelverket för att producera, sälja, installera och använda fluorerade köldmedier är relativt svåröverskådligt idag.     

Denna hemsida är tänkt som en hjälp att räta ut frågetecken kring vilka regler som finns och för vem och när de gäller. Den ska även vara en hjälp och ett stöd i planeringsarbetet så att utfasningen av de fluorerade köldmedierna kan ske utan oplanerade tvingande driftstopp och oförutsedda kostnader.

F gasförordningen – en översikt

(EU/517/2014)

F-gasförordning, vem berörs?

Många har hört talas om F-gasförordningen som började gälla 2015, men ännu har inte så många påverkats. Betyder det att din verksamhet inte påverkas? Om du har värmepumpar, kyl- eller frysutrustning som innehåller köldmedium i din verksamhet är svaret med största sannolikhet, att du snart kommer att påverkas av förordningen. Detta beror på att f-gasförordningen succesivt begränsar försäljningen av f-gaser i EU och förbjuder köldmedier med hög miljöpåverkan vid nyinstallation och service.

Köldmediers miljöpåverkan mäts i ett tal kallat GWP (Global Warming Potential) och anger hur stor växthuseffekt det specifika köldmediet har i förhållande till koldioxid. Ett köldmedium med ett högt GWP värde bidrar mer till växthuseffekten än ett med ett lågt GWP värde. Köldmediernas olika GWP värden hittar du i köldmedielistan. Dessa är baserade på den fjärde utvärderingsrapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC).

Förbud för vissa installationer och service

En del av förordningen förbjuder installationer och service där köldmedium med höga GWP används efter ett visst årtal. Denna del av förordningen är i diagrammet nedan markerat med röda fält. Den horisontella axeln anger vilket år respektive förbud infaller och den vertikala axeln anger hur låga GWP värden som begränsas. Godkända köldmedier är alltså de som har ett GWP värde som är lägre än de röda fälten för det specifika ändamålet. Exempel på några vanliga köldmedium och dess GWP värde finns till höger i diagrammet.

Reglering av försäljning av F-gaser inom EU

F-gasförordningen innehåller även delar som styr försäljning av f-gaser inom EU, genom att begränsa den totala mängd f-gaser, mätt i koldioxidekvivalent (CO2e) som får säljas ett visst år. För att räkna ut koldioxidekvivalenten för en viss mängd f-gas, multipliceras f-gasens massa (kg) med dess GWP värde (CO2e = m*GWP).

Förordningen utgår från ett skattat värde på 2015 års försäljning* av f-gaser mätt i CO2e. Tillåten försäljning minskas därefter stegvis fram till 2030 då försäljningen av f-gaser ska vara 21 procent av 2015 års värden mätt i CO2e enligt figur nedan.  

*2015 års försäljning av F-gaser är skattat som ett medelvärde av sålda f-gaser inom EU åren 2009-2012.

Vad betyder denna nertrappning av såld mängd f-gaser mätt i koldioxidekvivalenter för din verksamhet? och är det möjligt att dra några slutsatser på kommande prisutveckling för olika köldmedier? och hur påverkas tillgängligheten på olika köldmedier?

Det enkla svaret är nej, inte med säkerhet, men det går däremot att göra en uppskattning givet följande antagande,

att mängd sålda f-gaser inom EU mätt i kg inte förändrar sig till 2030 i förhållande till referensåret 2015 års försäljning.  

Givet att såld mängd (kg) f-gaser inom EU inte förändras sig i förhållande till referensåret 2015 kan ett medelvärde på alla sålda f-gasers GWP värde för åren räknas fram. Det bör understrykas att det är just ett medelvärde, vilket betyder att f-gaser med både högre och lägre GWP värde kommer att kunna säljas under angivna år.

Diagrammet ovan kan ge en uppskattning om hur medelvärdet av sålda köldmediers GWP värden kan utveckla sig de närmaste åren. 

Men det är viktigt att komma ihåg att det är just en uppskattning. Om mängden (kg) sålda köldmedier inom EU som omfattas av f-gasförordningen inte kommer vara konstant över tid (vilket är det troliga) förändras ovanstående GWP-värden. Om tillexempel denna mängd skulle halveras i förhållande till referensåret 2015 så kommer årsmedelvärdet för köldmediernas GWP-värde att dubbleras i figuren ovan.  (CO2e = m*GWP)

Konsekvenser av försäljningsbegränsningen

Tillverkare och importörer av f-gaser i EU har tilldelats kvoter som styr hur många ton koldioxidekvivalenter som deras försäljning av f-gaser får ge upphov till. En sådan tillverkare kan fritt välja att producera en mindre mängd (kg) av köldmedium med ett högt GWP värde eller välja att producera en större total mängd (kg) köldmedium givet att detta har ett lägre GWP värde så länge den totala miljöpåverkan (koldioxidekvivalenten) inte överstiger tilldelad kvot. (CO2e = m*GWP).

Köldmedier med höga GWP värden kommer att öka i pris då tillgängligheten av dessa minskar på marknaden. Som exempel kan nämnas R404A (GWP 3922) som ökade i pris med över 500 procent under 2017 som en konsekvens av f-gasförordningens begränsning av försäljning av växthuspåverkande f-gaser.

Flera tillverkare av R404A har under 2018 beslutat att upphöra med sin produktion av köldmediet. Vilket med största sannolikhet leder till att det inom en snar framtid uppstår brist av nyproducerat R404A. 

F-gasförordningen undantar regenererade köldmedier från försäljningsbegränsningen. Detta kan eventuellt minska bristen på den Svenska marknaden men det finns idag ingen aktör som regenererar eller tillhandahåller regenererat köldmedium på den Svenska marknaden.

I takt med att det den totala mängd koldioxidekvivalenter på sålda f-gaser justeras ner, kommer allt fler köldmedier med ett relativt höga GWP värden i förhållande till årsmedelvärdet succesivt att påverkas. I ett första skede med prisökningar och med största sannolikhet därefter med brist. Exakt när och vilka köldmedier som kommer att påverkas är alltså svårt att veta, då det är upp till marknaden att bestämma vilka köldmedier som ska produceras och säljas inom EU inom ramen för nertrappningen. Men generellt gäller att de köldmedier högre GWP värden påverkas först och i takt med att tillåten mängd koldioxidekvivalenter som får säljas inom EU minskas kommer köldmedier med allt lägre GWP värden att påverkas. 

Detta betyder att kyl och värmepumpar som enligt f-gasförordningen är tillåtna att installeras och underhållas trots allt kommer att påverkas i allra högsta grad på grund av försäljningsbegränsningen av f-gaser inom EU!

De olika delarna av f-gasförordningen som förklarats ovan åskådliggörs nedan ett diagram.

Bakgrund

Historiskt sett har flera köldmedier haft en negativ inverkan på ozonskiktet när de har läckt ut i atmosfären. Köldmedium som skadar ozon-skiktet innehåller klorfluorkarboner (CFC:er) och hydroklorfluorkarboner (HCFC:er) ett exempel på ett sådant köldmedium är R22.

Tydligast syns effekten av det minskade ozonskiktet vid nord och sydpolen. 

Visualisering av ozonhål vid sydpolen. Bild NASA.

1987 skrevs det så kallade Montreal-protokollet under av en lång rad länder. Protokollet beskriver hur en utfasning av köldmedier (och andra substanser) som inverkar negativt på ozon-hålet ska ske. Protokollet är en av de mest lyckade internationella överenskommelserna som gjorts ochvi har genom det lyckats stoppa att ozonlagret skadas yterliggare och idag minskar ozonhålet sakta i omfattning.

Koncentration av CFCer och F-gaser i atmosfären före och efter Montreal protokollet. (källa IPCC AR5)

För att ersätta köldmedierna med negativ ozonpåverkan utvecklades nya syntetiska köldmedier. Dessa nya fluorerade köldmedier kunde få liknande egenskaper i form av kokpunkt, ångtryck som de tidigare CFC- och HCFC- köldmedierna, utan att skada ozonskiktet. Däremot fick de den negativa egenskapen att vara starka växthusgaser.

2014 står f-gaserna för ungefär 2% av EU utsläpp av växthusgaser. Sedan 1990 har dock utsläppen från f-gaser ökat med 60% inom EU medan utsläpp från övriga växthusgaser har sjunkit. Den nya f-gasförordningen syftar till att sänka utsläppen av f-gaser med två tredjedelar till 2030 i förhållande till 2014 års nivåer.

Idag jobbar forskare och företag på att ta fram alternativa köldmedium och värmepumpande tekniker som i inte skadar ozonskiktet och i mindre utsträckning bidrar till växthuseffekten. Ett exempel på ett sådant framsteg är att använda koldioxid i kylmaskiner. Detta ställer nya krav på bland annat kompressorer och värmeväxlare på grund av det högre arbetstrycket men visar att det är fullt möjligt att ställa om. Sverige ligger idag långt framme på flera områden inom kyl och värmepumpande tekniker, bland annat tack vare den forskning som har bedrivits genom Energimyndighetens forskningsprogram Effsys Expand.