Sky

Välj "Jag är en" för allmän information om de viktigaste sakerna att tänka på.

Jag är en:

Arbetar inom:

Fluorerade växthusgaser eller f-gaser som man brukar förkorta dem är enligt definitionen i EU/517/2014: fluorkolväten, perfluorkarboner och svavelhexafluorid och andra växthusgaser som innehåller fluor, enligt förteckningen i bilaga I, eller blandningar som innehåller något av de ämnena. Så även om endast en liten andel av gasen består av någon eller några av de gaser som finns upptagna i bilaga I, anses det vara en f-gas. Det finns alltså ingen gräns i form av GWP-faktor.

Rapporteringen för 2016 blir lika den som gjordes för 2015!

 

För en anläggning ska alla aggregat på 3 kg eller mer och som har krav på periodisk läckagekontroll räknas med. Blir den sammanlagda fyllnadsmängden för dessa aggregat 10 kg eller mer ska en årsrapport skickas in till kommunen.

 

  • Krav på läckagekontroll har alla aggregat på 3 kg eller mer om de samtidigt motsvarar 5 ton CO2e eller mer.
  • Inga aggregat under 3 kg finns krav på att rapportera*.
  • Inga aggregat under motsvarande 5 ton CO2e finns krav på att rapportera.

* Aggregat under 3 kg och motsvarande 5 ton CO2e eller mer ska läckagekontrolleras och räknas in i årsrapporteringen fr o m 1 januari 2017

Den nya förordningen (SFS 2016:1128) trädde i kraft 1 januari 2017.

Båda gäller!

Den 1 Januari 2015 trädde den nya europeiska f-gasförordningen EU/517/2014 i kraft och ersatte då den gamla förordningen EG/842/2006.
Den 1 januari 2017 trädde den nya svenska f-gasförordningen SFS 2016:1128 i kraft och ersatte då den gamla svenska förordningen SFS 2007:846.
EU/517/2014 utgör basen för f-gaslagstiftningen inom EU och varje medlemsstat kompletterar sedan med sin egen nationella lagstiftning. Den nationella lagstiftningen får inte strida mot den europeiska lagstiftningen men den får ställa särkrav så länge dessa inte hindrar den fria rörligheten av produkter och arbetskraft inom EU. SFS 2016:1128 innehåller alltså endast de svenska särkraven inom f-gasområdet och hänvisar i övrigt till EU/517/2014.

 

Från och med första januari 2015 tillämpas den nya f-gasförordningen (EU/517/2014). Detta är det enskilt viktigaste vägledande dokumentet för minskning av utsläppen av fluorerande växthusgaser (f-gaser) i Europa. Det är framtaget av EU-kommissionen, Parlamentet och Ministerrådet och är ett bra exempel på hur internationell samverkan verkligen kan göra skillnad. Det är också ett exempel på hur en bransch kan göra skillnad för klimatet. Direkt eller indirekt kommer alla som tillverkar, installerar och nyttjar kyl- och värmepumpsystem att påverkas. Den nya förordningen innebär förbud mot försäljning och marknadsföring av vissa produkter och utrustning. I första hand kommer den få effekt genom att f-gaserna gradvis fasas ut. Vidare kommer den leda till en snabb minskning av förbrukningen av f-gaser på marknaden med 79 procent till och med 2030. Målet, och det enda syftet med denna förordning är att skydda miljön genom minskade utsläpp av fluorerade växthusgaser.
Förordningen och övrig lagstiftning inom området finns att läsa under Lagstiftning.

• inför nya regler kring läcksökningsrutiner- och kontrollintervall
• inför bestämmelser om begränsning i användning, återvinning och destruktion av f-gaser
• föreskriver villkor för placering av produkter på marknaden som innehåller f-gaser
• inför regler för successiv nedtrappning av den årliga konsumtionen av f-gaser
• inkluderar kylenheter i lastbilar och släp över 3,5 ton

Det enklaste sättet är att lägga in uppgifterna om aggregatet i Anläggningskollen, då får du svaret direkt i form av intervall och senaste datum för nästa kontroll.

CO2e är ett sätt att ange hur stor växthuseffekt utsläpp av en gas har i jämförelse med utsläpp av samma mängd (kg) koldioxid (CO2). Genom att uttrycka växthusgasutsläpp i koldioxidekvivalenter kan man enkelt jämföra enskilda gasers bidrag till växthuseffekten. Omräkningen sker genom att man multiplicerar utsläppet (kg) av en växthusgas med gasens så kallade GWP-faktor (Global Warming Potential). I Anläggningskollen kan du få hjälp med beräkningen.

GWP-faktorn (Global Warming Potential) för ett köldmedium anger hur stor växthuseffekt utsläpp av ett kg av köldmediet har i jämförelse med utsläpp av ett kg koldioxid (CO2). Vet man köldmediets GWP-faktor kan man enkelt beräkna hur många kg CO2 detta motsvarar vid ett läckage. Det får man fram genom att multiplicera mängden utsläppt köldmedium i kg med köldmediets GWP-faktor. I Anläggningskollen kan du få hjälp med beräkningen.

Det har dessvärre förekommit olika uppgifter på GWP-faktorn för några vanligt använda köldmedier. Det beror på att man efter hand blivit bättre på att räkna fram dessa värden och man har då justerat i köldmediernas datablad. De värden som ska användas är de som anges f-gasförordningens (EU/517/2014) Bilaga I och som för blandningar räknas fram enligt Bilaga IV. Dessa är baserade på den fjärde utvärderingsrapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) om inte annat anges.
I Köldmedietabellen hittar du de vanligast förekommande köldmediernas GWP-faktor.

Den 1 januari 2015 trädde den nya f-gasförordningen ikraft. Ett av de områden som påverkas direkt är läcksökningsintervallen av köldmediesystem. Dessa ändras från att vara baserade på kg till att baseras på CO2e (koldioxidekvivalenter). Det vill säga gränserna 3, 30, 300 kg ersätts av 5, 50, 500 ton CO2e. För hermetiskt sluten utrustning (som är märkt som sådan) gäller krav på periodisk läckagekontroll om fyllnadsmängden motsvarar 10 ton CO2e eller mer.

  • 5 ton CO2e eller mer - minst var 12:e månad (10 ton CO2e eller mer för hermetiskt slutet system)
  • 50 ton CO2e eller mer - minst var 6:e månad
  • 500 ton CO2e eller mer - minst var 3:e månad

Utöver det gäller att system med 500 ton CO2e eller mer måste utrustas med fast monterad läckagevarningssystem. Då det finns läckagevarningssystem monterat får läcksökningsintervallet dubblas från 3 till 6, från 6 till 12 och från 12 till 24 månader. 

Anläggningskollen kan du få hjälp att se vad som gäller för ditt aggregat och hela din anläggning.

Förfyllda aggregat i splitutförande så som till exempel luft-luftvärmepumpar får endast säljas till slutanvändare om det kan bevisas att installationen ska utföras av ett företag som är certifierat och av en person med personligt certifikat.
Lagtext enligt EU/517/2014 lyder: "Icke-hermetiskt sluten utrustning påfylld med fluorerade växthusgaser får endast säljas till slutanvändare om det kan bevisas att installationen ska utföras av ett företag som är certifierat ."

Som privatperson får du inte installera denna typ av utrustning själv. Installationen får endast göras av företag som är certifierat och av en person med personligt certifikat.
Den som bryter mot detta påförs miljösanktionsavgift i enlighet med SFS 2012:259, Förordning om miljösanktionsavgifter.

Produkter och utrustning som innehåller eller vilkas funktion kräver fluorerade växthusgaser, ska märkas enligt följande

  • En anmärkning om att produkten eller utrustningen innehåller fluorerade växthusgaser eller att dess funktion kräver sådana gaser. Omfattas av Kyotoprotokollet.
  • Den vedertagna beteckningen för köldmediet (om det inte finns någon sådan beteckning, den kemiska beteckningen) samt mängden uttryckt i kg
  • För produkter som sätts på marknaden efter den 1 januari 2017, ska även fyllnadsmängden uttryckt i ton CO2e och köldmediets GWP-faktor framgå av märkningen

Hermetiskt sluten utrustning ska även innehålla följande information:

  • En anmärkning om att de fluorerade växthusgaserna finns i hermetiskt sluten utrustning.

Produkter och utrustning som innehåller eller vilkas funktion kräver fluorerade växthusgaser, ska märkas enligt följande

  • En anmärkning om att produkten eller utrustningen innehåller fluorerade växthusgaser eller att dess funktion kräver sådana gaser. Omfattas av Kyotoprotokollet.
  • Den vedertagna beteckningen för köldmediet (om det inte finns någon sådan beteckning, den kemiska beteckningen) samt mängden uttryckt i kg

För produkter som sätts på marknaden efter den 1 januari 2017, ska även fyllnadsmängden uttryckt i ton CO2e och GWP-faktorn för köldmediet, framgå av märkningen

Hermetiskt sluten utrustning ska även innehålla följande information:

  • En anmärkning om att de fluorerade växthusgaserna finns i hermetiskt sluten utrustning.

Gränsen för krav på årsrapportering ändras från 10 kg till 14 ton CO2e från och med 2017.
Från 1 januari 2017 ska all utrustning som har krav på periodisk läckagekontroll räknas med, även system under 3 kg (6 kg för hermetsikt slutna). Om den sammanlagda fyllnadsmängden för anläggningen motsvarar 14 ton CO2e eller mer, ska en årsrapport skickas in till kommunen (i vissa fall Länsstyrelsen).

OBS! Årsrapporten för 2016 ska göras på samma sätt som den gjordes 2015.

HCFC (t ex R22) med fyllnadsmängd över 3kg får inte användas efter 1 januari 2015.
Utrustning innehållande köldmedier med GWP-faktor på 2500 eller högre (t ex R404A), får inte installeras efter 2020 med undantag för militär utrustning eller utrustning avsedd för tillämpningar som är utformade för att kyla produkter till temperaturer under – 50 °C.
Nytt köldmedium med GWP-faktor på 2500 eller högre (t ex R404A), får inte användas efter 2020 vid service eller underhåll av kylutrustning med en fyllningsstorlek på 40 ton CO2e eller mer. Regenererat eller återvunnet köldmedium får dock användas fram till 2030.
 

Sedan finns ett antal restriktioner mot att sätta olika typer av produkter på marknaden som är kopplade till det använda köldmediets GWP-faktor. Här följer några av dessa.

  • Förbud att sälja Kyl- och frysskåp för hushållsbruk med köldmedium som har högre GWP-faktor än 150, från och med 1 januari 2015.
  • Förbud att sälja stationära kylutrustningar med köldmedium som har GWP-faktor på 2500 eller högre, från och med 1 januari 2020.
          -  Undantag för utrustning avsedd för tillämpningar som är utformade för att kyla produkter till temperaturer under – 50 °C
  • Förbud att sälja kommersiella kyl- och frysskåp med köldmedium som har GWP-faktor på 2500 eller högre, från och med 1 januari 2020.
  • Förbud att sälja kommersiella kyl- och frysskåp med köldmedium som har högre GWP-faktor än 150, från och med 1 januari 2022.
  • Förbud för nyinstallation av centrala kylsystem med flera moduler för kommersiell användning som har köldmedium med högre GWP-faktor än150 och nominell kapacitet över 40 kW.
          -  Undantag för kaskadsystems primära krets där köldmedium med högst GWP-faktor på 1500 får användas
  • Förbud att sälja mobil luftkonditioneringsutrustning för inomhusbruk med köldmedium som har högre GWP-faktor än 150, från och med 1 januari 2020
  • Förbud att sälja Delade luftkonditioneringssystem som innehåller mindre än 3 kg eller vilkas funktion kräver köldmedier som har högre GWP-faktor än 750, från och med 1 januari 2025.

Utrustning innehållande köldmedier med GWP-faktor på 2500 eller högre (t ex R404A), får inte installeras efter 2020 med undantag för militär utrustning eller utrustning avsedd för tillämpningar som är utformade för att kyla produkter till temperaturer under – 50 °C.
Nytt köldmedium med GWP-faktor på 2500 eller högre (t ex R404A), får inte användas efter 2020 vid service eller underhåll av kylutrustning med en fyllningsstorlek på 40 ton CO2e eller mer. Regenererat eller återvunnet köldmedium får dock användas fram till 2030.

Under Hjälpmedel finns bra material som är tänkt att ge vägledning till kloka beslut om vad man bör göra för åtgärder i en befintlig anläggning som innehåller köldmedium med GWP på 2500 eller mer.

HCFC (t ex R22) med fyllnadsmängd över 3kg får inte användas efter 1 januari 2015. För utrustning som innehåller mindre än 3kg, får den användas men inte fyllas på med nytt HCFC-köldmedium.
När anläggningen tas ur bruk ska den skrotas, vilket innebär att den ska tömmas på köldmedium. Detta ska utföras av person med certifikat (f-gas).

När någon köldmediekrets har en fyllnadsmängd motsvarande 500 ton CO2e eller mer.

Läckagevarningssystemets funktion ska kontrolleras minst var 12:e månad.

En av de viktigare delarna i förordningen är bestämmelser avseende sänkta mängdgränser för hur mycket fluorkolväten (HFC) i bulk (räknat i ton CO2e) som ska få släppas ut på EU:s marknad.
Den sammanlagda mängden HFC i ton CO2e som ska få släppas ut på marknaden ska minska med 79 procent från 2015 till 2030. Den stegvisa nedtrappningen innebär en frysning av den sammanlagda mängden
HFC i bulk från och med 2015 för att stegvis minskas till 21 % till år 2030. Om man antar att en genomsnittligt GWP-faktor för alla köldmedier som släpps på EU:s marknad 2015 ligger på 2250, innebär kvotsystemet att den genomsnittliga GWP-faktorn i framtiden som högst får ligga enligt nedanstående tabell. Det innebär en väldigt snabb sänkning framför allt efter 2017. Innebörden blir att det "kostar" tillverkarna av köldmedier väldigt mycket att tillhandahålla köldmedier med höga GWP-faktorer. Detta medför stora konsekvenser för tillgång och prisnivå.

Förfyllda aggregat i splitutförande (icke-hermetisk utrustning) så som till exempel luft-luftvärmepumpar får endast säljas till slutanvändare om det kan bevisas att installationen ska utföras av ett företag som är certifierat och av en person med personligt certifikat.
Lagtext enligt EU/517/2014 lyder: "Icke-hermetiskt sluten utrustning påfylld med fluorerade växthusgaser får endast säljas till slutanvändare om det kan bevisas att installationen ska utföras av ett företag som är certifierat."

Alla företag som har ett certifikat för f-gas finns registrerade hos INCERT. På INCERTS hemsida www.incert.se kan du söka på t ex på företagets namn för att få reda på om de har ett giltigt certifikat. Du kan även söka på en mängd andra parametrar som ort, organisationsnummer mm.

Alla personer som har ett gällande certifikat för f-gas finns registrerade hos INCERT. Genom att personuppgifter inte får publiceras (PUL) kan du inte allmänt söka på en persons namn. Har du personens namn (rätt stavat krävs) och certifikatnummer, kan du dock se om det är ett giltigt certifikat. Detta kan du göra på INCERTS hemsida www.incert.se där du även kan se vilka företag som har certifikat för f-gas. Det går att söka på företagets namn och på en mängd andra parametrar som ort, organisationsnummer mm. Det finns även en sökfunktion som visar vilka olika typer av certifikat (kategorier) de personer som är anställda iföretaget har.

Det som kommer att styra vad som får sättas på EU:s marknad är vilken GWP-faktor köldmediet har som produkten innehåller.

HCFC (t ex R22) med fyllnadsmängd över 3kg får inte användas efter 1 januari 2015.
Utrustning innehållande köldmedier med GWP-faktor på 2500 eller högre (t ex R404A), får inte installeras efter 2020 med undantag för militär utrustning eller utrustning avsedd för tillämpningar som är utformade för att kyla produkter till temperaturer under – 50 °C.
Nytt köldmedium med GWP-faktor på 2500 eller högre (t ex R404A), får inte användas efter 2020 vid service eller underhåll av kylutrustning med en fyllningsstorlek på 40 ton CO2e eller mer. Regenererat eller återvunnet köldmedium får dock användas fram till 2030.
 

Sedan finns ett antal restriktioner mot att sätta olika typer av produkter på marknaden som är kopplade till det använda köldmediets GWP-faktor. Här följer några av dessa.

  • Förbud att sälja Kyl- och frysskåp för hushållsbruk med köldmedium som har högre GWP-faktor än 150, från och med 1 januari 2015.
  • Förbud att sälja stationära kylutrustningar med köldmedium som har GWP-faktor på 2500 eller högre, från och med 1 januari 2020.
          -  Undantag för utrustning avsedd för tillämpningar som är utformade för att kyla produkter till temperaturer under – 50 °C
  • Förbud att sälja kommersiella kyl- och frysskåp med köldmedium som har GWP-faktor på 2500 eller högre, från och med 1 januari 2020.
  • Förbud att sälja kommersiella kyl- och frysskåp med köldmedium som har högre GWP-faktor än 150, från och med 1 januari 2022.
  • Förbud för nyinstallation av centrala kylsystem med flera moduler för kommersiell användning som har köldmedium med högre GWP-faktor än150 och nominell kapacitet över 40 kW.
          -  Undantag för kaskadsystems primära krets där köldmedium med högst GWP-faktor på 1500 får användas
  • Förbud att sälja mobil luftkonditioneringsutrustning för inomhusbruk med köldmedium som har högre GWP-faktor än 150, från och med 1 januari 2020
  • Förbud att sälja Delade luftkonditioneringssystem som innehåller mindre än 3 kg eller vilkas funktion kräver köldmedier som har högre GWP-faktor än 750, från och med 1 januari 2025.

EU-kommissionen tilldelar kvoter till enskilda producenter och importörer för utsläppande av fluorkolväten på marknaden, så att den totala gränsen för mängden fluorkolväten som släpps ut på marknaden i inte överskrids.

I den nya förordningen står det i Artikel 19: 1. Senast den 31 mars 2015 och varje år därefter ska varje producent, importör och exportör som producerat, importerat eller exporterat mer än ett ton, eller 100 ton eller mer CO2e av fluorerade växthusgaser och gaser som förtecknas i bilaga II under föregående kalenderår rapportera de uppgifter som anges i bilaga VII för vart och ett av de ämnena för det kalenderåret till kommissionen. Denna punkt ska även vara tillämplig på företag som erhåller kvoter enligt artikel 18.1.

Artikel 14
Redan påfylld utrustning med fluorkolväten
1. Från och med den 1 januari 2017 får kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning som fyllts på med fluorkolväten inte släppas ut på marknaden om inte de fluorkolväten som utrustningen fyllts på med redovisas inom det kvotsystem som avses i kapitel IV.

1 januari 2017 trädde SFS_2016:1130 i kraft. Det är en ändring i förordningen om miljösanktionsavgifter SFS2012_259  till följd av den nya svenska f-gasförordningen SFS 2016:1128.
 

Operatören (ägaren, brukaren) har ansvaret för anläggningen och ska se till att uppfylla kraven. Företaget som utför ingrepp i köldmediesystem med f-gaser ska uppfylla kraven på certifiering.

Genom att inte uppfylla föreskrivna krav på kontrollintervall ska en miljösanktionsavgift betalas med 5 000 kronor.
Genom att inte ha installerat system för upptäckt av läckage där så krävs, ska en miljösanktionsavgift betalas med 5 000 kronor.
Genom att inte ha upprättat och fört register ska en miljösanktionsavgift betalas med 2 000 kronor.
Genom att inte informera (föranmäla) tillsynsmyndigheten ska en miljösanktionsavgift betalas med 5 000 kronor
Genom att vara försenad med att lämna in årsrapport till den behöriga myndigheten ska en miljösanktionsavgift betalas med 1 000 kronor.
Genom att inte uppfylla föreskrivna krav på certifiering ska en miljösanktionsavgift betalas
   1. med 3 000 kronor, om den som är skyldig att betala avgiften är en fysisk person eller en ideell förening, och
   2. med 10 000 kronor, om den som är skyldig att betala avgiften är en juridisk person som inte är en ideell förening.

Utrustning i vilken alla enheter som innehåller fluorerad växthusgas tätats genom svetsning, hårdlödning eller liknande fast hopfogning, vilket kan inbegripa förslutna ventiler eller förslutna serviceportar som möjliggör reparationer eller bortskaffande, och som har ett fastställt läckage som är mindre än tre gram per år under ett tryck som uppgår till minst en fjärdedel av det tillåtna maximitrycket. Utrustningen måste vara märkt som sådan för att den ska betraktas som hermetiskt sluten.
Nuvarande maxgräns för fyllnadsmängd i ett hermetiskt slutet system är 6kg och 10 ton CO2e. Från 1 januari 2017 gäller enbart maxgränsen 10 ton CO2e.

Endast personer som innehar ett gällande certifikat får utföra dessa ingrepp.

Även att ansluta ett manometerställ till tryckuttagen på ett aggregat innebär ett ingrepp i köldmediesystemet och kräver därmed denna behörighet.

Genom att uttrycka växthusgasutsläpp i koldioxidekvivalenter kan man enkelt jämföra de enskilda gasernas bidrag till växthuseffekten och addera dem med varandra. Omräkningen sker genom att man multiplicerar utsläppen av varje växthusgas med gasens s.k. GWP-faktor (Global Warming Potential)." Gå till Anläggningskollen så får du hjälp.

Wikipedia: "Koldioxidekvivalenter eller CO2e är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika sådana gaser har olika förmåga att bidra till växthuseffekten och global uppvärmning. När man uttrycker utsläppen av en viss växthusgas i koldioxidekvivalenter anger man hur mycket koldioxid som skulle behöva släppas ut för att ge samma verkan på klimatet. Räknat per utsläppt ton bidrar exempelvis metan 21 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid, och ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 21 ton koldioxidekvivalenter.